Mode

Hm.

Jag skulle nog vilja beskriva mig själv som främst klädintresserad, inte modeintresserad. Skillnaden? Tja, jag tycker att det är roligt att sätta på mig fina kläder, jag går igång när jag ser nåt nytt och fräscht eller annorlunda. Vad jag inte gillar är att vara en kugge i den eviga modeindustrins maskineri, med allt vad det innebär av att slaviskt härma modemagasinens reportage, ta intryck av den ”glammiga” imagen med vackra och underviktiga modeller, och anse att exklusivitet och stora prislappar är det samma som bra kvalitet. Att ängsligt undra om man verkligen kan ha förra säsongens skor eller om man kommer bli hånad i det tysta. Att köpa det kroppsideal och den skönhetshets som industrin pumpar ut i samhället.

Mode är en så flyktig substans – det som är hot and trendy idag, är morgondagens sopor. Modeskaparen som hyllas av de stora magasinen just nu, är morgondagens paria. Modellerna som är unga och fräscha nog att visa upp kläderna just nu, kommer om bara några år vara för gamla och trista. Det är konsumtionshysteri de luxe. Här kommer nog en del kanske med invändningar som ”det klassiska går aldrig ur tiden och kan vara en bra investering”. Sure, men handen på hjärtat – hur många använder de plagg de köpte 1995? Och hur kan man kalla en väska för 30 000 för sin ”största och mest mogna investering”? (Där citerar jag en stylist direkt från en svensk modetidning, men no-one named no-one shamed).

Däremot kläder. Oumbärliga. Jag har dem på mig varje dag, jag väljer sådana jag trivs i, som är bekväma, och som jag tycker om att titta på. I färger som får mig glad. I modeller jag tycker om.

Jag inser ju själv att här inne finns en slags motsättning, en paradox. Antingen är man för eller emot! Antingen gillar man yta, bryr sig om hur man ser ut, hänger med i trenderna, lägger ned pengar och ”investerar” i sina kläder – eller så skiter man i allt, sminkar sig inte, köper billiga kläder som är sköna och använder dem tills de är söndernötta, det enda som är viktigt är att vara hel och ren. Eller? Ibland känns det så för mig.

Sanningen är väl att jag (och de flesta) hamnar i någon gråzon mittemellan. Man vill se så bra ut som möjligt utan att lägga ner för mycket tid och pengar och svett och tårar för det. Och det är väl där det här med kläder kommer in i bilden – jag köper det jag tycker är fint. Och det är rätt så svårt för mig att hitta fina kläder i min storlek, och därför delar jag med mig här. Ifall någon skulle kunna få användning för det.

Over and out.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra medier och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s